Bergslagens fascinerande historia

Efter våra trevliga dagar i Nora bestämde vi oss för att göra Bergslagen. Vi körde tillbaka mot Nora för att besöka Pershyttans kulturreservat. 

Pershyttan har anor från 1300-talet och gruvdrift har skett i över 600 år. De guidade turerna var slut för säsongen, så vi fick i stället följa  vandringsstigarna med uppsatta informationsskyltar på egen hand. 

Vi finner att den gamla gruvdriftens byggnader, slagghögar, vattenhjul m m är väl bevarade och det gör ju att behållningen av vår vandring blir stor. 

           Hyttan där järnet framställdes är en av Sveriges bäst bevarade träkolshytta. 

                 

                                            Linbanan som drevs av ett vattenhjul 

                   

                  Bäcken som rinner genom byn leds in i en träränna ner till ett vattenhjul

      

                                

Det har funnits tre olika vattenhjul under gruvdriftens era som haft olika syften, ett drev stånggången, ett linbanan och slutligen en såg. 

     

                                            Välrenoverade backstugor i byn 

                  

         Att man befinner sig i ett gruvområde visar de slagghögar som finns runt byn. 

        På Länsstyrelsens hemsida kan man läsa att Pershyttan är ett unikt minnesmärke från Bergslagens storhetstid .......Ingen annan bergmansby är så välbevarad. Här finns hytta, hyttby, gruvområde med gruvor, industrilämningar, transportsystem, vattensystem, enskilda byggnader och miljöer. Allt detta tillsammans med omgivande landskap berättar hur hytt-och gruvdrift påverkat landskapet från medeltiden fram till mitten av 1900-talet.  Man kan följa det svenska  bergsbrukets utveckling, men också människors livsvillkor i en gruv-och hyttby.          

Vi är verkligen benägna att hålla med, hela området visade på ett kulturarv från svunna tider.  Vår vandring skedde i solsken och i en by som inte var utdöd för vi både hörde och såg barn leka i området. Det är underbart att gammal miljö kan bevaras även för kommande generationer. 

Efter Pershyttan körde vi till Järle station, en plats bara någon km från Nora. 

Vi visste att Järle station va Sveriges äldsta station. När vi ändå var i närheten, så varför inte göra ett besök. 

Stationen byggdes 1854, dvs två år förre invigningen av järnvägen.  Väntsalen och expeditionens specialtryckta tapeter och inredningsdetaljer missade vi eftersom stationen var stängd. Ja ni vet Sverige stänger TURISTSÄSONGEN tidigt. I mitten av augusti är det inte säkert att man har tillgång till allt vackert som finns i vårt fantastiska land. 

På lördagar och söndagar kan man åka ångtåg mellan Järle och Nora station. Stationen har ett mycket berömt café med goda smörgåsar och bakverk. Vi kokade eget kaffe och satt och njöt i den vackra trädgården tillsammans med ett annat pensionärspar som kom från Järnboås. När de fick veta att vi varit på Järnboås hantverksmässa i helgen så blev de mycket glada för de var medlemmar i deras förening. 

Ha de gött! 

We 4

                                                                                                         

Marknad men inte vilken som helst

Som sagt när vi var klara med Nora drog alla husbilarna vidare till en liten ort som heter Järnboås. Visste knappt att den fanns på kartan. Men jag hittade den och det gjorde GPS:en också. Efter ca två mil var vi framme och fick parkera på en äng. Det var bara vi husbilar som kommit så vi fick plant och bra underlag för vår parkering. 

                              Här är byns egen reklampelare. 

Varje år ordnas en hantverksmässa, i år var det den 37,  som heter Larsmäss i Järnboås och det var till denna mässa som vi husbilar var på väg till. 

Väl framme tog vi en liten promenad runt i byn och konstaterade att de hus vi såg, det var inte många, var alla faluröda med fina blomrabatter i. 

                   Så vackert med alla fina doftande blommor

                        

Fredagskvällens långbord inmundigades i härligt solsken och värme. Vi hade turen på vår sida för några personbilar hade inte anlänt och parkerat framför oss. Det var först på lördagsförmiddag som de ramlade in eftersom marknaden startade kl 11.00. 

                    Kvällen avslutade vi med musik av Uno och hans doakör.

Larsmäss är en kvalitetsmarknad för hemslöjd, hantverk och konsthantverk. Men där finns även andra aktiviteter och underhållning så både stora och små kan finna något av intresse. Nej, nej långtråkigt behöver det inte bli och tvungen att köpa något det är man inte, för det får var och en ta ställning till själva. 

Här tränar "Lindeblecket" på inmarschmusiken för att kl 11.00 öppna marknaden. Vi började att kolla omkring på marknadsplatsen och fann att där var både badplats och bastu. Tre killar, beundransvärda vill jag nog säga, badade i sjön. Inte kunde det vara över 20 gr, det hade ju kommit en skur på natten. 

         En underbar plats som jag tycker är värd att återkomma till! 

Men vad erbjöd utställarna, eftersom denna marknad är så populär. Jag nämnde ju att det var fråga om en kvalitetsmarknad och det stämde till 100%. Utställare med importerade varor var "bannlysta", här var det egentillverkat i varje stånd som gällde. 

Vi gick tillbaka till husbilen med hårt tunnbröd, hjortron- och blåbärssylt, rökt ost och korv, många godsaker som vi kommer att njuta av i höst. Slutligen blev det en stickad poncho i lamminoull, ett underbart plagg att ha på sig på kvällarna i vinter. Men jag får inte glömma det största inköpet och bästa enligt Bengt, en ny fågelholk till Tandådalen. Oj vad glada våra småfåglar blir som får en ny bostad! 🕊🐣😍. 

Dagens marknad avslutades med en konsert i kyrkan. Det var Amanda Ekberg Quartet som framförde Monica Z sånger och tonsatta dikter av Karin Boye. 

På söndagen fortsatte marknaden med ytterligare försäljning och uppträdande. En artist som kom och besökte platsen var vissångaren Jack Vreeswijk. Tyvärr sjöng han inte så många av sin fars låtar, vilket vi hade förväntat oss. 

Men hans egna kompositioner och Loves ackompanjemang fyllde publiken med glädje och det slutade med stående ovationer. Vilken söndag! 

Det var en ovanlig helg, fylld av aktiviteter och överraskningar som vi fick uppleva tillsammans med några glada medlemmar i Burstnerklubben och i Motor. Vi säger ett jättetack till Bertil & Sigge för initiativet. Även vädret var på vår sida, vilket innebar att vi kunde sitta ute och njuta av den vackra miljön i Järnboås. 

När vi kommer hem igen ska jag försöka leta rätt på "Sommar med Ernst" från 2010 eftersom han varit där och gjort lite inspelningar. Ska bli intressant att se vad han har fångat upp i denna vackra Bergslagsby! 

Ha de gött, vi reser vidare och undersöker Bergslagen!

We 4

Överraskningarnas helg

Första överraskningen var att kylskåpet inte startade på torsdag morgon när Bengt hämtade bilen och jag höll på att tömma kylskåpet i bostaden. Fick det dock snabbt avhjälp på Hymercenter i Gbg,  men vi blev två timmar sena till vår träffpunkt i Nora. 

Vi var ett 20-tal bilar från Burstnerklubben och Motor som samlats och skulle på Mordvandring i Nora på kvällen. 

Sigge och Bertil var de två herrar som tagit initiativet till denna trevliga aktivitet. Visst känner ni igen Dagmar Lange på bilden ovan, alias Maria Lang, en av landets deckardrottningar. Hon var på den tiden landets mest lästa men även mest kritiserade deckarförfattare. 

1949 kom hennes första verk "Mördaren ljuger inte ensam". Totalt skrev hon 42 vuxendeckare, fyra ungdomsböcker, en novellsamling och en biografi. 

Det var polisen Christer Wijk som löste hennes mordgåtor som utspelades i Skoga, ett täcknamn för Nora. 

Huruvida jag läst alla hennes böcker kommer jag inte ihåg. 🤗 Men att vandra runt i Nora var helt underbart med en guide som inspirerande och detaljrikt berättade om alla gator, kvarter och autentiska personer i den här lilla staden som Maria Lang beskrivit  i sina böcker. 

 

Här är skolan som hon gick i de första åren. Självklart vandrade vi förbi det gamla polishuset med skvallerspegeln högst upp. Plötsligt dök polisen Christer Wijk upp och undrade varför det var en sån stor folksamling utanför polishuset. Oj, oj ingen i gruppen hade någon förklaring! 

Här stötte vi på Skogas festprisse med flaskan i bröstfickan och glimten i ögat. Men ser ni liket i trädgården? 🤣 Vem var det? Jaa, det är bara till att läsa böckerna så får ni svaret. 

Dagmars systerson Ove Hoffner deltog också i presentationen av Maria Lang och han beskrev många trevliga episoder från hennes liv. Hon bodde i huset bakom bysten fram till sin död 1991. 

Men det var inte bara info om morden i böckerna utan vi fick även info om de gamla trähusen i Nora på vår mordvandring. 

Nora är ju en av de tre välkända trästäderna i Sverige som fått den internationella Europa Nostra utmärkelsen för god byggnadsvård. Eksjö som vi nyligen besökt och Hjo är de två andra. Det dessa städer har gemensamt är att de är byggda i trä, men i övrigt är städernas struktur o historia olika, så alla är väl värda ett besök. 

Men Nora har ju även begåvats med en gammal järnvägsstation och en Veteranjärnväg.  Jag kommer ihåg att vi var i Nora 2006 för att få uppleva firandet av den 150-åriga järnvägen. T o m kungen var där och höll ett tal samt var lokförare på ett av de gamla loken som ingår i museet. Numera är den reguljära tågtrafiken nedlagd men sommartid kan man åka veterantåg med avgång från Nora station. 

På fredag morgon var det samling för nya äventyr. Ingen visste vad som var på gång mer än arrangörerna. Spända stod vi där och väntade. Plötsligt dök 

den här bussen upp. En rejäl överraskning för oss närvarande från Burstnerklubben och Motor. 

Det var Sigges far som hade ett bussbolag och efter hans död donerade Sigge den gamla himmelsblå bussen från 1954 till Veteranjärnvägen. Visst lyckades Sigge överraska oss med detta arrangemang. Det blev en tur runt Norasjön med Bengt  Filipsson som förare. Men självklart blev det ett stopp i Born vid stenvalvsbron för fika. Sigges fru Eva-Britt bjöd på kaffe och Bertils fru Christina hade bakat jättegoda bullar som vi bjöds på. Alla njöt av både bullar och den vackra omgivningen.

Efter kaffestoppet i Born bar det av till Hammarby och vidare runt sjön tillbaka till Nora. 

Tänk 1965 kostade en fjällresa till Norge endast 275 kr. Det var tider det! 

En sån här tur påminde oss om våra skolutflykter på 50-talet. 

En spontanträff i stil med denna måste få högsta betyg, för alla deltagarna tyckte att helgen var så lyckad att det inte går med ord att beskriva! 

På fredagseftermiddagen for vi alla vidare norrut. Mer om det i nästa avsnitt. 

Ha de gött

We 4 

En tur förbi Grebbestad

Nu lämnar vi Tandådalen och reser hemåt, men innan tänker vi göra ett stopp i Grebbestad hos dottern. Ett salt dopp hägrar och vi hoppas att det blir solsken och varmt. 

Att vänta på att dessa små knotten skulle mogna är inte lönt. Det kommer att ta lång tid och kräver massor av regn. Sedan har vi inte fått den där goa värmen som norrlänningarna har haft i flera veckor. Våra mornar har legat runt 10-12 gr. Nej, vi får vara utan hjortronskörd i år. Så dax att göra något annat. 

Det kändes skönt att Helge var fin från topp till tå och att allt vinterdamm från söderns härliga tur nu var bortskurad.

Vi startar på eftermiddagen så vi räknar med en övernattning längs med vägen. En plats som vi brukar stanna till vid är Hänsjön efter E45 och även denna gång fanns det en ruta kvar till oss när vi kom. 

                    En spegelblank sjö och en klarblå himmel! Vilken dag att resa vidare på! 

Väl framme i Grebbestad välkomnades vi av solsken och lite arbete. Trädfällning och sjösättning av 

den lilla ekan stod på dagordningen. 

          Här rensas trallen från spilld målarfärg. 

Sedan var det sjösättning av Fabolan för Saga o hennes kompis Maja ville fiska makrill. 

                                                     Nu var det häng på draget

                                                              Snart är den i!

                                 Men solen försvann och det började blåsa upp! 

Fisketuren blev inte långvarig då det började regna rejält. Men nu ligger båten förtöjd så det är bara att hoppas på bättre väder, för ut o fiska ska de. 

När vi väl är där, tycker vi om att promenera genom Tanumstrand och fortsätta in till Grebbestad centrum. Vi tar strandvägen för då kan Chivas få springa lös en liten bit. Men när vi närmar oss Tanumstrand gäller det att ha honom bunden för där finns många småhundar som han blir intresserad av. 

                      Norrmännen har landat och det är verkligen taight mellan båtarna. 

Vi traskar vidare och gör nästan alla affärerna i Grebbestad. De erbjuder ju 30% - 50% just nu och jag tror att många är sommaraffärer som kanske inte vill ha något lager kvar över vinterhalvåret. Men några större inköp blev det ändå inte. 

Buskage och träd faller för sågen och Chivas undrar varför. Han konstaterar att hans kissesträllen reducerats på tomten och att han nu måste dra sig lite ut mot skogsbrynet. Men Sofie tycker att buskar som är > 50 år måste ansas och förnyas för att de ska blomma som mest. Chivas hittar säkert nya platser. 

Efter några sköna dagar vänder vi hemåt för där finns också lite att göra. 

Men vi väntar med att ta oss ett dopp. Jag vill nog ha ca 22 gr åtminstone för att det ska passa mig. Sedan såg ni ju att de där otrevliga maneterna har anlänt till badstranden. Inte heller något attraktivt att stöta på när jag badar. 

Ha de gött

We 4